Äntligen tar vi steget

Jag har längtat så länge, och funderat på om det är rätt eller inte. Ska vi verkligen? Men jo, nu kände jag att det var dags. De två rabatterna på vår långsida, till höger om lekstugan, ska bli en.
Jag vaknade med eländig huvudvärk idag, och var på uselt humör ända tills sambon kom hem från en resa och jag kunde sova middag en stund.
Det blåser storm idag, ändå är sambon där ute nu och gräver åt mig. Det är kärlek det. Som tack bakar jag rabarberpaj, och låtsas att det är sommar.

Grävning pågår.

Bakom torkvindan kommer blommor snart att lysa.