Den här buskpionen fick jag av svärmors granne, som har en fantastiskt trädgård vid Bergs slussar. Han har verkligen gröna fingrar. Hon med, för den delen. Nåväl, ibland brukar de sticka till mig små plantor. Barn, som svärmor säger. Och den här är verkligen en älskling i trädgården. När jag fick den var den bara ett blad, jag tror det är tre år sedan nu. Idag är den dryga halvmetern bred och översållad av blommor.
I sällskap har den vackra stora stenar att suga värme från. En klematis, rosor och en syrén, bland annat. Mitt mål är att få upp lite höjd på den här rabatten. Men det tar sin tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar